Vi alla har dem...
Vissa dagar så känner man att skon klämmer och att alla jobbar kollektivt emot en. Vaknade idag med en stor opepp att göra någonting idag men självklart så kom livet ikapp en och man tvingades ut i kylan för att göra grupparbete. Hela denna vecka har varit lite jobbig, det började med att jag blev totalt negligerad utav servicekontoret på skånetrafiken. Jag har aldrig upplevt att en person knappt säger någonting eller inte alls ser mig i ögonen när jag inte förstår vad som gäller för att förnya ens student-id med sitt busskort men det var just så det hände. Trodde nästan att personen i kassan hade något emot mig och min bild utav serviceyrket rasades totalt isamman. Det slutade med att jag själv körde på en monolog utav spekulationer om vad jag kunde göra i framtiden. Lät väldigt mycket som en dialog med mig själv, haha.
Jag tror även att jag är nära besläktad med björnar eftersom det är såpass kallt ute att jag inte alls vill gå ut. Har även fått välja funktionalitet över stil, vilket drar ner mig lite mer också. Dem gångerna jag har gått ut så har jag frusit rejält och så glider man två steg bakåt när man tar ett steg fram.
Försökte även att se en japansk skräckfilm igår men allting hade undertext förutom berättarrösten. Så jag förstod vad karaktärerna sa för något men jag visste knappt vad det var för karaktärer och vad dem gjorde. Kändes omöjligt att hitta rätt sorts undertexter också.
Jag har tomatsoppa i håret också, men vilken tur att jag har en dusch.
Nu känns det lite bättre att få skriva av mig allt. Jag brukar sällan bli lättirriterad men jag skyller på det kalla vädret istället för att säga att det är en viss tid på månaden....
Luggen vart tog du vägen? Du bara växte förbi!
Har börjat sakna luggen som jag har på denna bild. Den satt fast och solid om mitt huvud som en hjälm, kanske för vissa så påminde min frisyr om, just det, en hjälm. Men det var något tryggt med den där hjälmen ovanför ögonbrynen och något väldigt snyggt.
Jag behöver min lugg och det är snarast, kanske ska lära mig själv att klippa den, hehe. Luggen har funnits med mig kontinuerligt under ett år, tills nu när jag fick för mig att spara ut den. Vilket resulterade i att jag nu för den tusende gången vill klippa den.
Se hur lycklig jag var med lugg här! Eller så var det bara en lyckad ljuslila/grå dip-dye som man ville ta egobild på och föreviga. Detta kommer även vara en av dem få inläggen där jag trycker in två gamla egobilder, känns lite pinsamt faktiskt. Jag poserar så himla hårt när jag tar egobilder, sen när folk tar bilder på mig så poserar jag knappt och ser mest malplacerad ut!
10 frågor.
1. Du får ta med dig en enda skönhetsprodukt till en öde ö, vilken skulle du välja?
Min rakhyvel så jag kan gå runt och skära i saker medan jag är full utav ångest på en öde ö, samtidigt som jag har rakade och lena ben. Helt ärligt så vill jag inte ha någon skönhetsprodukt på en öde ö !!!
2. Vem känner dig bäst och varför?
Jag tror jag känner mig bäst själv. Tror det beror på den långa tiden jag har spenderat med mig själv. Eller min mamma.
3. Vad står på din shoppinglista till våren?
Högst upp så står det där att ej ha en shoppinglista inför våren, för det är ju vinter nu!
4. Om du behöver vara ensam och tänka, vart går du då?
Jag brukar ta en lugn och långsam promenad till toaletten för att fundera på livet helt ensam.
5. Vilket mål jobbar du mot just nu?
Att ta min högskoleexamen om cirka 3 år nu!
6. Vad vill du bli när du blir stor?
Välutbildad och intelligent.
7. Om du skulle skaffa dig en ny hobby, vad skulle det bli?
Föräldraskap kanske, skojar bara. Kanske börjar lära mig sy kläder!
8. Om du kunde gå tillbaka till dig själv som liten och ge dig själv ett enda tips för framtiden, vad skulle det vara?
Det är ingen idé för dig att efterapa fashioncore eller scene. Ser ju bara dåligt ut på dig. Du skulle även ha köpt den där Dario Argento biografin när du var i Italien, även om den var på italienska, din jävel!
9. Kakor, chips eller godis?
Varför inte allt på samma gång?
10. Vilket är det fulaste respektive finaste ordet du vet?
Vet ej vad finaste ordet kan vara. Men ordet kluster, är sjukt fult, hörde det under en föreläsning och det blev som att man störde sig på det.
En räddare i nöden..
Har suttit med min uppsats dag ut och dag in och fortfarande är jag ej färdig. Känns iallafall skönt med en liten paus nu, speciellt i sällskap med Gevalia Cappuccino. Råkade tyvärr köpa den osötade sorten, trodde det skulle vara sött ändå, så jag tog en mun och sen sprang man snabbt till köket efter sockret, hehe.
Är väldigt klumpig av mig, inte så att jag ramlar och snubblar, istället så utsätter jag mig för olika sorters brännskador och knivskador. Idag har jag ett litet hack i tummen, lyckades hugga till med kökskniven när jag skulle skära potatis så det hamnade i spetsen på min tumme. Ser mest dumt ut att ha ett lodrätt streck som går från nageln upp till toppen av tummen nu.
Hoppas ni alla har en trevlig kväll!
Dag 30. Vad gör mig annorlunda från andra?
En ganska svår fråga, skulle försöka i mitt ödmjukaste ordval att säga "inget".
Men det är inte sant.
För mina mål, syn på saker och ting, smak och personlighet är oerhört individuell.
Endast jag kan veta vad som är bäst för mig och vad som är värt min möda.
Därför tycker jag det är jätteviktigt att man vågar vara sig själv och uttrycka sina åsikter. Ibland kan det var jättesvårt och jobbigt att få den chansen. Men då handlar det om att ta fram modet och tänka på att ens närmaste vän är faktiskt sig själv och det kommer även vara ditt längsta förhållande till någon.
Eftersom man sällan tänker att man någonsin skulle ha sårat sig själv såpass hårt som andra i det förflutna har gjort mot en. Själva sorgen av att bli sårad kan bero på chocken man får utav att någon annan kan såra en så illa att man kan knappt få en sämre självbild av sig.
Just därför tycker jag att det är viktigt att man är sig själv och reparerar sin självbild, för att sen visa alla hur stolt man är för det.
Om folk undviker dig för att du endast är dig själv, så är dem inte värda din tid och då är det inte alls värt att ändra på sig.
Det som gör mig annorlunda från andra är att jag är 100% Emily aka Sailor Wood.
Jag kommer alltid försöka vara mig själv, även om det ska krävas att jag måste bo i en stuga, mitt i skogen med rådjur och vildkatter som mina enda vänner.
Jag är unik, precis som alla andra!
Grattis Maryland, Maine och Washington.
Ni har just röstat Ja till att homosexuella ska få ingå äktenskap som även sex andra delstater i USA har gjort.
Känns ju oerhört stort men ändå ganska förvånansvärt att detta sker i slutet på år 2012, dessa sorts frågor är självklara för mig och ibland känns det mer som att vi lever på medeltiden!
Endast 11 länder i hela världen har gjort det möjligt för homosexuella att gifta sig, en av dem är Sverige.
I Sverige så fick homosexuella den lagliga rätten att gifta sig år 2009, alltså på bronsåldern, därav lite tidigare än den sortens medeltid vi nu lever i!
Ändå så finns det lagar och regleringar som indirekt diskriminerar homosexuella.
Ett exempel är att sen Sverige gav den lagliga rätten att låta homosexuella gifta sig så var det även många länder som nekade adoption till Sverige. Just för att dem inte vill att deras barn ska bli adopterade av homosexuella.
Vissa länder lider av en sådan homofobi att dem nekar ensamma kvinnor att adoptera från deras länder, eftersom en ensam kvinna kan ju vara en homosexuell kvinna, tänker dem.
Ja, snart så närmar vi väl oss renässansen iallafall....
Dag 26. Mina goda egenskaper.
Ska nu försöka korta ner det hela till 5 goda egenskaper. I ärlighetens namn, varför är det svårare att finna ens bra egenskaper? Jävla jantelag, säger jag. Nu ska jag iallafall göra mitt bästa med detta!
Ambitiös
När jag vill göra någonting, så vill jag alltid göra mitt bästa med det. Kan även vara en nackdel, med att man ställer för höga krav på sig själv ibland. Men detta ord är något som jag ofta hör från andra när dem beskriver mig. I skolan så är jag väldigt ambitiös, det har varit något som jag har länge värderat högt, att göra mitt bästa där. Undrar om jag ens kommer kunna vara borta från den akademiska miljön eller så sitter jag där bakom skolbänken tills mitt hår blir grått. Förhoppningsvis så står jag framför skolbänken och undervisar, hehe!
Lojal
Jag försöker alltid hålla det jag lovar. Om jag inte kan lova någonting till 100% så använder jag mig utav orden "eventuellt" och "kanske", så jäkla principfast är jag!
Man kan även få en ursäkt från mig, om jag inte har lyckats att hålla fast med mina principer.
Empatisk
Vill alltid människor väl. Jag kan lätt slås av en inre skam om jag märker den minsta hårdhet i mitt tonfall. Jag har väldigt lätt för att sätta mig in hur andra känner och tänker, gör även mitt bästa att förstå när någon annan har andra åsikter än mig.
Flexibel
Anpassar mig väldigt snabbt till vad sitautionen kräver.
Ner jag flyttade ner till skåne helt ensam, så tog det mig endast en vecka att vänja mig vid den nya miljön!
Självständig
Jag tar inte åt mig för mycket av människors åsikter och tankar kring mig.
Att jag är mig själv kommer aldrig vara en ursäkt! När personer har någonting negativt att säga så krävs det väldigt mycket för att jag ska kunna ta in det och se det konstruktivt. Om man inte har något snällt att säga så kan man vara tyst tycker jag eller så kommer jag totalt ignorera det negativa.Jag är även väldigt van att vara ensam och blir sällan rastlös av det. Det har inget att göra med att jag inte uppskattar sällskap, utan bara att jag också uppskattar ensamhet. Mina tankar och åsikter kommer alltid proriteras i min värld..
Dag 18. En ovana jag önskade jag inte hade.
En ovana som jag har, som är ganska stor, är att jag är ganska neurotisk. Det blir inte så tydligt för mig i min ensamhet, men helt plötsligt när man lever med någon så inser man hur överdramatiskt och negativt ens tankesätt kan vara. Har ibland svårt att lita på saker, exempelvis en väckarklocka eller skapar dem mest osannolika scenarierna på grund av en handling som jag har gjort. Sen att jag har en ganska stor prestationsångest vilket kan lätt förstoras när jag skapar dessa scenarion eller vill helt enkelt ha någon slags kontroll över framtiden.
Oj vad djupt detta blev, jämfört med vad jag annars brukar skriva om! Jag har ganska svårt att hitta andra ovanor som jag besitter förutom, mitt kaffedrickande och mitt behov av kontroll vilket resulterar i att jag ibland får tvångstankar, att leta efter nycklar är något som jag kan göra minst en gång om dagen. Endast för att kontrollera över vart dem är och att dem stannar just där.
Vad anser ni vara er ovana/ovanor?
Ett moraliskt dilemma.
Idag testades mitt civilkurage till sin bristningspunkt.
Hela bussen var ockuperad utav skolbarn och vad jag såg var att ett gäng av dessa barn gick på en jämnårig tjej.
Ett scenario var att en pojke sa något som tjejen inte ville höra, eftersom hon höll händerna hårt om öronen.
Det andra scenariot var när en annan tjej gick fram och griper tag hennes huvud och dunkade det mot fönstret.
Om jag inte hade suttit inträngd vid fönstret mot bussen så hade jag kanske sagt till dessa ungar, ingen bra ursäkt för att undvika det. Sanningen är att jag har inte har en aning om vad jag skulle säga till dem. Med tanke på hur starkt jag reagerade på det jag just såg, så hade jag kanske nästan agerat hotfullt mot barnen genom att skälla ut dem verbalt och ganska långt ifrån deras nivå. Det var längesen jag själv var barn och det blir allt svårare att se ur barns perspektiv tycker jag. Jag var inte ensam på bussen och jag hoppades innerligt att någon annan skulle ingripa, för jag var inkapabel till det. Läraren (tror han var det) satt baklänges på bussen och såg inte vad som hände, däremot sa han till dem när de blev för högljudda.
En annan fråga jag tänker på, är hur skulle jag kunna ge dessa barn mer perspektiv under en bussresa?
Kanske våra samhällsnormer ser barn som något man lägger under familjens och skolors ansvar, därav ej vågar ingripa under dessa sitautioner.
Men vad gör man om dessa områden ej kan fungera som ett föredöme för barn? Blir det då samhällets ansvar?
Det är en gråzon som ständigt gör sig påmind.
Lilla julafton!
Idag kommer min henvän vara hos mig, oj råkade avslöja hans namn, så det blir väl pojkvän då!
Är fortfarande förkyld med kliande ögon, känner mig som en pälsallergiker utan pälsdjur.
Ser framemot ikväll då det blir lördagsmys med min henvän, godis, läsk, vegopizza och
italiensk skräckis a la 70-talet !
Ja, henvän är nog det sämsta ordet jag har kommit på, men det funkar
eller ska man säga individvän?
Eller blir hela kontexten då att jag har en vän och inte är tillsammans med honom?
När man är för mycket till arbetsmyra.
Nu sitter jag här hemma, med ett infekterad öga som är till hälften så mindre jämfört
med mitt andra öga.
För min förkylning och kropp till slut sade att det var nog.
Att jag skulle sluta med att trycka i mig massa anti-inflammatoriskt och sen skynda mig till skolan.
Ibland kan det vara lika jobbigt att slappna av som det är att ta itu med något.
Tur att det är fredag iallafall!
Gratis mappar!
När jag fyllde år så fick jag personlig konst av nära och kära i födelsedagspresent.
Båda var inuti mappar, vilket är en stor fördel nu när skolan har börjat.
Eftersom jag får såpass mycket papper i skolan, att det har säkert huggit ner några skogar!
Men nu har jag äntligen fått ordning på det, så slipper alla papper ockupera mitt matbord.
Alltid kul att dessa mappar också är personliga!
Ja, den där det står "19-årsdagen" på kommer jag att använda när jag är 23 år!
4 saker att se framemot, inför hösten!
Arg!
Är ganska förbannad!
När människor säger att bli härmad är den största komplimangen, så har jag nu slutat att hålla med.
Det har gått till en sådan överdrift att jag tappar tron om min identitet, eftersom någon försöker härma
och ta den ifrån mig.
Jag kommer alltid gå min egen väg, men jag har ingen vidare lust att sudda bort fotspåren hela tiden eller
att den vägen blir någon annans.
Jag kan endast inspirera och peppa människor till att vara sig själv och utvecklas.
Självklart får man även tycka om samma saker som jag, men när det blir för genomskinligt,
så blir jag irriterad.
Speciellt om någon skryter om det och letar bekräftelse för saker som jag en gång hade gjort.
Alla som vågar vara sig själva och strunta i andra, har mitt fulla stöd!
